Tack Irene!

För de fina bilderna! Det var vid onsdagens träning som hon kom förbi och fångade tjejerna på bild ute i det fina höstvädret. På onsdag kommer hon igen och då har hon tagit med bilderna utskrivna med passpoal, så ni får se dem och köpa om ni gillar dem! Men redan nu kan ni tjuvkika här på bloggen...

Jessica och Miss Blackbird

Elin och Mulle

Cecilia och Pommac

Wiktoria och Gumman

Mikaela och Lilla My

Fotografering

Onsdag träffas vi vid ridhuset och alla fotograferas!

Vad gjorde vi på onsdagsträningen?

Jo, vi red fram precis som vanligt. Uppgiften är att rida med flera växlar, inte sätta en växel och sen köra på den. Allt för många ryttare gör så. Det blir som längdåkningsspår efter bakben som aldrig jobbar!! Nä, här var det drag på långsidor, kortsidor, volter, undan för skänkel, övergång och igångsättning igen... Det måste hända nåt! Det är nämligen det tråkigaste jag vet när man sitter och tittar på ryttare som sågar i munnen och bara bryr sig om formen utan att ha igång bakkärran där motorn sitter för fem öre.

På långsidan hade vi tre plankor och uppgiften var att rida på jämna galoppsprång mellan dem. Inte först fyra och sen fem - avståndet var exakt detsamma dem emellan! Här fick ryttarna bevisa om de kunde hålla hästarna ifrån plankan eller om de fick rusa på utan koll. Dessutom var plankorna låga så det var uppgjort för slarv. Men alla fick till det och godkänt resultat. Senare skall man dessutom kunna höja ribban och med det menar jag att variera svårighetsgraden genom att lägga in färre OCH fler språng. Man ska helt enkelt kunna anpassa sig och sin ridning med olika växlar.

Efter det travade vi ett helt gäng bommar och sen in i en serie bestående av kryss, räcke, bom, räcke och sen innan kortsidan bryta av sin häst och göra en fin hörnpassering. Handen skulle vara helt borta genom hela serien. Och så rakt på hindren...

Nästa övning var avstånd. Att rida en linje, rakt eller böjt spår, och känna, veta, kunna lägga hästen exakt. Kan man inte det, blir varje linje NY fast det är i stort sett det en bana innehåller - hinder som står i relation till varandra! Det ska inte behöva bli en NYHET så fort man möter sex språng på böjd linje mellan två hinder och man kommer på sex och ett halvt eller fem och ett halvt. Rätt ska va rätt! Om en häst gång på gång kommer fel, är det ryttarens avståndsbedömning som behöver tränas på. Ingen häst kan rädda sig upprepade gånger. De ställer upp till olika grad, en del är förlåtande och en del lämnar in avskedsansökan!

Kvalitetstävlan

Till helgen ska Jessica rida kvalitetstävlan på sin unghäst. Bedömningen äger rum i Kumla och består av veterinärgenomgång, visning för hand, dressyrprov och hoppning. Allt kommer för ovanlighetens skull äga rum utomhus.

I visning för hand så skall hästens exteriör bedömas. Man ställer upp hästen, springer och går med den och får poäng 1-10. Huvud, hals och bål, hästens extremiteter, skritt och trav samt en helhet. Sen utifrån den poäng man får så delas hästarna in i klass 1-4.

I hoppningen skall hästens teknik, förmåga och kapacitet bedömas. Detta ger två olika kriterier mellan 1-10. För att gå vidare till semifinal i fyraårschampionatet skall poängen vara minst 8,0. För att gå direkt till final skall det vara 8,5 i snitt.

I Jessicas fall handlar det om att visa en unghäst som hon gjort allting själv med, ridit in, tränat och tävlat. Vi önskar henne LYCKA TILL!!!! Och väntar spänt på både resultat och fina bilder!

Kommentarer

Lite sammanfattande kommentarer efter träningen:

Wickys ponny hoppade väldigt suveränt hela passet igenom. Det var bara på slutet som hon kröp in lite på hindren, vilket gör att hästen stannar upp och språnget blir för kort. Konditionen verkar bättre, energin i galoppen lagom och tom galoppfattningarna börjar närma sig målet :)

Jessicas häst var för dagen spänd, den är ung och unga hästar kan bli så när det är flera med i gruppen. Vid något tillfälle satte den upp huvudet och rusade mot hindret. men efter att vi resonerat lite och ville bryta mönstret så istället för att bromsa så rättade hon avsprånget frammåt, och vips så hoppade hästen lika fint som vanligt. Så det är de där "onda cirklarna" man så lätt ramlar in i som kan spöka till det. För dagen något spänd och hög i nacken, orsaken troligtvis första träningen inomhus och många andra ekipage.

Cissi och Pommac klarade banan galant när han fått "hoppa av sig" lite. I början tog han i för mycket på hindren och då blir det svårt att följa. När han taggat ned lite så stämde allt bättre.

MIKAELA, LILLA MY & ELLA

Mikaela går i sista årskullen och är alltså 18 år. Detta är sista året på ponny, och hon rider två stycken ston som är D-ponny och heter Lilla My och Ella.

Lilla My är en korsningsponny som är 8år och Mikaela har haft henne i 4år nu. Mikaela har gjort allt jobb själv och har kämpat på och nu har de tävlat upp till LB hoppning tillsammans. På den nivån befinner sig också den andra ponnyn.

CECILIA & POMMAC

Cissi går första året på Walthers gymnasium och har en stor häst som heter Pommac, ett halvblod på 12 år. Cissi började som så många andra på ridskolan och har hållit på "hela sitt liv" och har tidigare haft två egna hästar. Cissi valde att gå på Walthers för att kunna utvecklas inom ridningen.
"Jag älskar kommunikationen mellan häst och ryttare och känna att det går frammåt" säger Cissi. "De mål jag har denna termin är att jag och Pommac ska lära känna varandra bättre, att det ska gå frammåt och att vi ska lära oss massor med nytt. Och ha KUL!"

ELIN & JEWEL´S SOLLOZZO

Sista året på Walthers går Elin Lindbladh med sin ponny Jewel´s Sollozzo, men som kallas för ”Mulle”. Han är en Connemara valack född 1991. Elin har ridit länge, fick första hästen när hon var 13 år, det var en arab valack född 2000 som heter Gayaal. Han finns fortfarande kvar men det är Mulle som tränas och tävlas. Elin är i stallet varje dag, och rider ca 5-6 gånger i veckan beroende på vad som är inplanerat och/eller om det är tävling. Hopptränar regelbundet varje vecka.

"Under det här året har vi kommit en bra bit framåt, vilket är jätte roligt. Det är i hoppning jag och Mulle tävlar och hittills så har vi hunnit med att starta någon LB", säger Elin.

Elin valde special idrott på Walthers för att hinna med skolan på ett så bra sätt som möjligt men fortfarande hinna vara i stallet och rida. Att få den möjligheten att få göra det på skoltid är ju toppen, tycker Elin. Elin är nu inne på sitt sista år som ponnyryttare och hoppas snart hitta en ny häst.

WICKY & MY BELLE SURPRISE

Wiktoria är18 år gammal och hennes ponny heter My Belle Suprise, men kallas Gumman. Hon är en korsningsponny som är 7 år. Innan Gumman har Wicky haft tre andra hästar och har även ridit på ridskola tidigare. "Under de åren vi börja med Walthers träningarna så har vi utvecklats väldigt mycket", säger Wicky.

Hästar och kommunikation...

Ja, dessa hästar. De styrs av de signaler vi ger dem, vårt kroppsspråk och våra tankar. Den allra bästa vännen har en del hävdat, för de läser oss och scannar av vår sinnesstämning. För hur många ryttare har inte känt att det inte går något bra att rida när man är arg, ledsen eller irriterad. När man känner rädsla inför ett visst hinder, orolig för en viss höjd eller på annat sätt signalerar en oro - den smittar av sig direkt och resultatet blir negativt. Därför är den mentala delen för en ryttare av stor vikt. Den mentala och muskulära förmågan att vara avslappnad. En del är alltid bäst på träning, men fungerar inte på tävling. Vad skiljer dem från de som är "bäst när det gäller"?

På träningen övar vi oss i att ha sk låg anspänning på både häst och ryttare. Att det inte krävs stor muskelansträngning för att klara små hinder. En häst som gör ett misstag när den är avslappnad, gör inte om misstaget om den då "vaknar till" av att tex riva. En häst som är uppjagad, stressad och spänd gör om samma misstag gång på gång för den är inte mottaglig för instruktion och inlärning. Samma sak gäller den som sitter uppepå. Vi har vid tidigare tillfällen arbetat en del med den mentala bilden och kommer under hösten fortsätta med det. En viktig del i det är att sätta mål. Realistiska mål och sedemera målbildsträning som skapar "rätt bild". Det är fascinerande att möta olika ryttare, med olika förutsättningar och viljor men med gemensamheten att det finns inget sätt att inte kommunicera med en häst!

Walthersgänget Läsåret 2008/2009

Japp då var vi igång med Walthersträningarna igen! Nytt för i år är att ridsporten ligger i topp, vad gäller antal utövare på skolan. Jättekul verkligen!! Tjejerna (ja, ingen kille som vågat sig med ännu...) har delats upp efter inriktning, dressyr eller hoppning. Och jag är hoppansvarig. Min syn på det hela är att vi hoppryttare behöver minst lika mycket dressyrtäning och trimmade hästar, de ska ju ändå styras mellan hinder och vara lydiga :) Men visst, de behöver inte gå på tygeln "inne på banan". För många tror att dressyr är "gå på tygeln"... Så under mina vingar så trimmas det allt en hel del!

Jag har nu äran att ta hand om hoppintresserade tjejer från alla tre årskullar. Inom kort kommer vi här att lägga ut en presentation av dem och lite bilder. Så följ gärna oss här på bloggen, vad vi pysslar med och vad som är på gång!

Och så länge, rid väl!